Att känna medkänsla eller empati går inte om du inte börjar med dig själv. Ju mer stressad du är, desto sämre blir du på att se när andra mår dåligt. Forskaren Christina Andersson delar med sig i Veckans Affärer podcast Min bästa Idé knepen och kunskapen kring vad just medkänsla, eller self-compassion handlar om.

Per automatik förknippar vi ordet medkänsla med att känna för andra och finna en vilja att hjälpa till. Men i forskningsvärlden för social hållbarhet har begreppet self-compassion vuxit sig allt starkare.

En inre mentor

Self-compassion, eller helt enkelt medkänsla, handlar om att identifiera när du är stressad eller står inför en utmaning och att vara beredd på att ändra din approach till situationen. Att känna medkänsla börjar helt enkelt med dig själv; för ju mer stressad du är, desto mindre benägen är du att se om andra mår dåligt. Att känna medkänsla kan vara lika mycket en värdering som att vara driven, ambitiös och effektiv, för så här är det:

Människan består av tre beteendesystem: stress, drivkraft och trygghet.

Dessa tre måste befinna sig i balans för att vi ska må bra, ingen vetenskap där inte, men likväl är vi experter på att ignorera denna sanning. Genom att vara snäll mot sig själv och hitta den inre mentorn kan du träna på att ändra din medkänsla och på så vis undvika stress i nya situationer och utmaningar.

“Om man hela tiden är kritisk mot sig själv tror man att alla andra tänker likadant om en”

– Christina Andersson, forskare vid Karolinska Institutets utskott Centrum för Social Hållbarhet

Det är mycket vi ska hinna med idag och människan är mer stressad än någonsin. Du befinner dig i en kultur, i en grupp, i dig själv som individ. För att dessa tre ska fungera ihop krävs det ett samarbete byggd på social hållbarhet och det är inte förvånande att forskning visar att arbetsplatser där hög stressnivå råder resulterar i brist på empati och lojalitet hos medarbetare.

Läs hela intervjun och lyssna på podcastavsnittet här!