Det kan vara föräldrar som inte renoverar klart hallen, trots att de varje morgon inte hittar barnens mössa och vantar i röra. Eller studenten skjuter upp att plugga ända till sista dagen innan tentan. Dansa på deadline heter boken som gräver djupare i det här spännande ämnet. Varför väntar vi så ofta med att utföra viktiga uppgifter? Trots att vi riskerar att må sämre av det? Svaret menar Alexander och Lina att vi kan spåra långt bak i vår mänskliga utveckling. Det var till en början viktigt för oss att skydda oss och till och med fly från det som var farligt och hotfullt. Alltså har ångest och andra kroppsliga mekanismer som ursprung att skydda oss ifrån faror.
Människans belöningssystem
Det är även viktigt att belysa det mänskliga belöningssystemet. De snabba belöningarna har fyllt en viktig funktion i den mänskliga historien när vi behövt fatta snabba beslut angående mat och sex. Det handlar alltså i grunden om vår kamp för fortlevnad. Den typiska uppskjutaren mår ofta dåligt. Inte sällan har hen ångest eller depression. Jag jobbar bäst under press säger många. Det är lätt att romantisera tighta deadlines och att vara ute i sista sekunden med saker. Men saker behöver inte hota våra liv för att vi ska prokrastinera dem. Det kan räcka med saker där vår person kommer på prov på olika sätt, där vi tror att vi kommer att misslyckas. Det kan vara bra att söka hjälp om man får ångest av att skjuta upp saker. Om man inte lyckas ta tag i dem utan bara mår dåligt i stället. Ordet prokrastinering kommer ifrån latinets > pro crastinus, vilket betyder > till morgondagen. Men detta behöver inte vara ett personlighetsdrag utan kan vara en egenskap som anläggs tidigt hos en människa. Det går att förändra, men det kan ta tid.
Medicinsk förklaring
Det finns fler förklaringar till vårt beteende. För ett par år sedan höll psykologistudenten Vik Nithy en föreläsning på TED där han pratade om aktiviteten i hjärnan vid prokrastinering. Hur en del av hjärnan vill att vi ska jobba (prefrontalkortex) och en annan att vi inte ska det (limbiska systemet), samt den del i hjärnan som spelar den avgörande rollen för om vi prokrastinerar eller inte (amygdala). Det sistnämnda är den delen av hjärnan som kontrollerar rädsla och oro. Han menar att om du visualiserar det du ska göra så kommer du att lura din hjärna att tro att du gjort det och det kommer vara lättare att utföra handlingen.
Lina och Alexander fick idén till sin bok när de upptäckte att det inte finns mycket skrivet på svenska i ämnet. De vill beskriva och förklara fenomenet och ge tips till den som har för vana att skjuta upp saker. De vill verkligen inte skuldbelägga dem som har det här beteendet och menar att det inte är speciellt lata personer som brottas med det. De vill få personen att förstå varför de agerar som de gör. Genom att läsa den här boken tror de att folk kan få en ögonöppnare och förstå vilka faktorer som påverkar deras negativa beteende och kunna råda bot på det.
Kan kännas bra för stunden
Människor som skjuter upp saker kan för stunden må bra. Man slipper tag i den där viktiga uppgiften. Men ångesten och stressen kan slå till ordentligt när det närmar sig deadline eller inlämning. På sikt kan det i värsta fall leda till depression menar Alexander. Vissa personlighetsfaktorer kan påverka en person till att prokrastinera. Det kan vara till exempel låg självkontroll, hög impulsivitet, lågt självförtroende eller sviktande optimism. På 70-talet genomfördes en studie i USA som visade att fem procent av deltagarna hade betydande problem med prokrastinering. I en annan liknande studie svarade nyligen mellan femton och tjugo procent att deras uppskjutande skapade stora eller mycket stora svårigheter för dem. Och mycket talar för att situationen är liknande i Sverige menar Alexander och Lina. I dag är arbetsklimatet annorlunda om man jämför med på 70-talet. Det ställs krav på högre individuell förmåga. Man behöver kunna föra en planering själv och hålla sig till den på ett bra sätt. Samtidigt sitter vi oftare i större kontorlandskap än förut. Här är det lätt att bli avbruten av pratande kollegor, sms-pling eller telefon-ring. Forskning visar att desto mer distraherande moment desto större chans till att skjuta upp.
Med boken vill Alexander och Lina inte i förstahand hjälpa människor att bli mer effektiva på jobbet, utan i vardagen. De vill att folk ska inse att deras problem med prokrastinering faktiskt gör dem mindre harmoniska.
Kommentar: *Ordet prokrastination började användas först på 1400-talet. I skriften The Great Evil of Procrastination från 1968 röt pastor Anthony Walker om fenomenet som både en syndfull och farlig handling. I dag ser många på det mer nyanserat och håller nog snarare med Dickens om att:
Procrastination is the thief of time, collar him!*
Starta en diskussion på