Det är kallt ute och jag går längst en grusväg för att komma fram till min nya praktikplats. Idag är det dags att praktisera som förskolelärare. Jag ska idag hjälpa till med en klass i årskurs 2. Klockan är några minuter i 8a och jag är förväntansfull.
Väl framme på skolgården möts jag utav min handledare (mentorn till klassen). Hon är en ung tjej med massvis av energi. Hon ser snäll ut och henne ögon lyser av busighet. Hon är en mentor jag hade drömt om att ha som elev. Efter att kort presenterat mig själv ringer det in för uppropp. Jag ser hur barnen ute på skolgården släpper allt det håller på med för att skynda in i de varma klassrummen.
Framför den stora vita tavlan står redan två barn redo för att få ropa upp namnen och kryssa i det barn som är närvarande. Barnen ser lite skeptiska ut när jag kliver in i klassrummet. Men efter att jag fått presenterat mig bytts det skeptiska blicken ut mot massvis av leenden.
Första lektionen är läsning. Barnen plockar snällt fram sina böcker. Jag tänker för mig själv, det här blir lätt. Medan jag går bort mot en utav de tomma stolarna bredvid ett utav barnen för att slå mig ner. Men jag hinner inte långt innan jag hör läraren säga: Dagens lektion kommer blir lite annorlunda, Jennifer kommer idag börja med att läser ett kapitel ut ”Sunes på bilsemester” efter det kommer vi svara på några frågor. Jag vänder mig om när jag hör mitt namn. Ska jag läsa högt? Inför en hel klass? Läraren överlämnar boken “Sunes på bilsemester” till mig och jag börjar läsa. Nervöst harklar jag mig och med en darrig röst läser jag…
Efter att jag läst klart kapitlet svarar vi på 4 enkla följdfrågor. Vilket känns betydligt lättare. När frågorna är klara är det dax för rast. Äntligen något jag är bra på!
Det som är så underbart med barn är att det ser så mycket upp till dig. Redan vid först rasten lekta vi burken. Det var ett självklart val och jag hade så kul. När det ringer in för lektion igen är det dax för mattematik. Ett ämne där jag ändå känner mig helt okej. Vi räknar lite i barnens böcker och avslutar lektionen innan lunch med lite matematiklekar.
När barnen har lunch äter vi med dem och efter det har vi våran egna rast. Men jag väljer att istället för att sitta inne i läsrummet vara ute och leka med barnen. Mycket roligare att leka burken än att sitta inne i ett tomt lärarum.
När rasten är slut och barnen ätit har vi bild. Mitt favoritämne när jag själv gick i skolan. Uppgift är att måla en höstbild med kladdkritdor. Så kul, men så kladdigt. När klockan slagigt halv 2 är det dags för eleverna som får gå hem att lämna skolan och de andra att ta sig över till fritids. Jag får kramar av alla barn innan det går och min handledare ger mig så mycket beröm. Hon säger att hon skulle kunna se mig arbeta inom skolan. Vilket jag faktiskt kan hålla med om!
Att arbeta på förskola var så mycket roligare än vad jag hade förväntat mig. Att få leka och umgås med barn gör en så glad. Men jag tror det är viktigt att du har ditt barnasinne kvar och mycket energi. För denna kväll somnade jag tidigt vill jag lova.
Fritids eller förskola är nog det jobb hittills jag testat och som jag tror verkligen hade passat mig! Det är extremt socialt, händer mycket saker hela tiden och du får chansen att vara kreativ.