Det går inte att sätta fingret på Movits! Jazz, kanske, lite hip hop. Rap är det i alla fall. Efter hundratals spelningar i Asien, USA och Europa är ett nytt album påväg. Men redan nu har de första singlarna “Hett Kol”, “Ohio” och “Gumbo” tillsammans streamats över 2,5 miljoner gånger på Spotify. Piraja fick ta ett snack med bandets vokala maskin, Johan Rensfeldt.
Vad är förväntningarna efter releasen av det nya albumet?
Vi är sjukt peppade på att spela live igen! Vi har aldrig haft en så lång paus som i år så det ska bli asnice att åka ut på vägarna igen. Sen är det alltid kul att få presentera ny musik för folk och vi är väldigt nöjda över hur plattan blev.
Många av våra läsare är i gymnasieåldern. Hur var din gymnasietid?
Den var rätt nice ändå! Jag pluggade natur med inriktning multimedia/data och det var rätt soft, vi gjorde hemsidor med koder i textdokument och sånt. Jävligt old school! Tänkte mest att jag ville ha en bred grund att stå på när det var dags att plugga vidare, men så blev det musik till 1000% och det ångrar jag inte en sekund.
Vad har du för musikaliska förebilder?
Ooh, det är många! Och har verkligen varierat mycket under åren eller rättare sagt är man kanske inne på olika grejer i olika perioder. Just nu lyssnar jag cket på Anderson Paak, Chance the rapper och annan ny melodisk hiphop. Men även mycket old school reggae och typ Dylan.
Vuxna som dagisbarn lyssnar på er musik - samtidigt som ni slagit stort internationellt. Hur lyckas ni pricka rätt på så många områden?
Vet inte riktigt, vi har aldrig varit beräknande utan snarare gått på vad vi själva vill höra och lyssnat på vår inre kompass. Sen om folk gillar det också så är ju det fantastiskt! Att vi lyckas spela så mycket utomlands kom ju verkligen som en överraskning eftersom vi sjunger på svenska men tror att det har att göra med att vi hittat ett unikt sound som ingen annan har. Jag menar, hade vi gjort mer standard-hiphop så finns ju det redan i Tyskland och då har vi inget där att göra.
Bäst respektive sämst med att vara på turné?
Det bästa är att resa och få direktkontakt med publiken. Det är det ultimata kvittot för hur låtar funkar och då får recensenter tycka vad dom vill. Att bara få dra iväg och spela sin egen musik är ju på ett sätt självförverkligande och samtidigt jävligt mäktigt. Nackdelarna är väl att det kan bli rätt slitigt mellan varven och att man är borta hemifrån mycket. Det kan va rätt svårt att synka med familj och polare som har vanliga jobb och tider.
Ni blev nästan haffade av polisen i USA för att ha vägrat betala en nota. Fler kulturkrockar ni råkat ut för under turnétiden?
Jo, det blev handbojor en kvart där (ha ha). Nej men, inget riktigt jobbigt jag kommer på just nu men visst händer det saker hela tiden men mestadels är det bra och Europa är rätt lugnt. Har väl varit några roliga språkförbistringar i Japan dock. Är ju inte jättelätt att beställa från japanska menyer direkt.
Som ung och ny i en bransch är det vanligt att man gör samma sak som andra för att det har ju bevisligen visat sig fungera. Har ni några råd till unga idag som vill göra sin grej utan kompromisser?
Jag tror aldrig att kopiera någon annan kommer att funka, men att göra liknande saker och i vissa fall härma kan vara nödvändigt för att hitta sin egen röst eller stil. Jag tror att det viktigaste är att våga tro på sig själv och faktiskt göra saker. Första låten man skriver kommer antagligen inte vara genial men någonstans måste man börja. Och när man känner att man börjar hitta rätt så är det bara ”go hard or go home”.
Starta en diskussion på