Du fixade gymnasiet, du kanske satte precis vad du behövde på högskoleprovet för att få grundläggande behörighet för högskolestudier. Oavsett hur du kom hit, så har du blivit antagen! Är det första gången du studerar efter gymnasiet finns det en del saker som kommer skilja sig, t.ex. när du sätter tänderna i nya kurslitteraturen, eller hur dina högskolepoäng påverkar ditt CSN. Här kommer 8 saker som skiljer gymnasiestudier från högskolestudier.
1. Ansvar
I Sverige får vi i princip betalt för att studera. Såklart betyder det ett större ansvar hos dig att klara av det som krävs av dig som nybliven högskolestudent. Studier är som ett heltidsjobb, och bara för att du en vecka kanske endast har tre föreläsningar, betyder inte det att du har semester de resterande två.
Sätt delmål för vad du ska ha gjort varje dag. Inte “idag ska jag sitta och läsa kurslitteratur i 4 timmar”, utan i så fall “idag ska jag ha läst 160 sidor av kurslitteraturen”.
2. Studieteknik
Läser du ett av de klassiska akademiska ämnena som behandlar mycket kurslitteratur är det lätt att hamna back. Många lärare har ofta planerat hur mycket eleven ska ha läst inför bestämda föreläsningar. Se till att hålla dessa mål någorlunda så kommer du att förstå betydligt mer väl sittandes i föreläsningssalen. Framförhållning är A och O när det kommer till studieteknik.
Läs mer om studieteknik tips i artiklarna så pluggar du effektivt och förbättrar din studieteknik och enkel studieteknik som fungerar
3. Hjälp på plats
Många universitet och högskolor erbjuder hjälp till studenter. T.ex. finns det räknestugor för studenter som behöver hjälp med matematik och skrivverkstad när du behöver hjälp med uppsatsskrivandet.
4. Det går undan
På gymnasiet är det en annan nivå på närhet mellan lärare och elev. Det är enklare att be lärare förtydliga, ta om en bit av lektionen du missat eller få läraren att vänta med att gå vidare tills dess att du hunnit anteckna varenda bokstav i powerpoint-presentationen. På universitetet är ni oftast i större klasser och läraren har stor press på sig att hinna med. Det betyder att du inte kan avbryta läraren stup i kvarten. Respektera läraren och resten av klassen. Att du missat några ord på en powerpoint-slide är inte hela världen.
5. Examination
Beroende på vad du läser för utbildning har du också olika typer av examinationstillfällen. På gymnasiet är det oftast i form av prov, muntligt förhör eller presentation. På högskolenivå har det olika begrepp beroende på hur stor examinationen är. Förutom grupparbete, inlämningsuppgifter och uppsats finns det:
Dugga - mindre prov som inte ger högskolepoäng. Salstentamen - skriftligt prov på tid. Hemtentamen - skriftligt prov på tid som du gör hemifrån. Kan också ske i grupparbete där syftet är att resonera om ett ämne med hjälp av er kurslitteratur. Muntlig tentamen - tillsammans med en lärare får du svara och resonera kring ett ämne.
Läs mer: Att blanka tentan, vad betyder det?.
6. Kurslitteratur
Precis som att du måste planera hur mycket du ska få gjort varje dag måste du också ha en bra framförhållning när det gäller kurslitteratur. I gymnasiet är allt läromaterial gratis att låna, men på högskolenivå finns det oftast bara några tjugotal exemplar att låna och oftast får du betala några hundralappar för en bok.
Här kan du läsa mer om hur du kommer billigt undan med böcker och kurlitteratur.
7. En andra, tredje, fjärde…chans
Högskolor får begränsa hur många gånger du får skriva en tenta om du inte fått godkänt. Vanligtvis rör det sig om mindre kurser men är det något form av prov ska du ha rätt att få göra om det upp till fem gånger.
8. CSN
Under gymnasietiden var det närvaron som avgjorde om du fick ditt studiebidrag, eller inte. Men på högskolenivå gäller det att plocka hem högskolepoängen de olika kurserna är värda. De 40 första veckorna av dina studier behöver du klara 62.5 % av de högskolepoäng som du har sökt studiemedel för. Läs mer om studiemedel på CSN:s hemsida.
Starta en diskussion på