Självkänsla handlar om att bli sin egna bästa vän, sin egna kärleksfulla förälder eller – om det låter bättre, bli sin egna mentor som bara vill dig väl och stöttar dig själv med vänliga, kloka och genomtänkta ord. Det handlar om att stötta dig själv i motgångar istället för att lyssna på din inre kritiker. Du vet den som säger att du kunde gjort bättre, du är fel, dum, lyckas aldrig. Den där inre lilla kritikern kan säga saker till dig själv som du inte skulle drömma om att säga till en vän. Eller ens till någon du inte tycker om.
Forskningen inom det här visar hur bra vi mår när vi är snälla mot oss själva. Positiva mentala tillstånd som medkänslan och tacksamhet minskar stress, ökar välbefinnandet och kan läka ångest och depression.
Självkritik aktiverar kamp och flyktsystemet som i sin tur sätter igång stresshormonerna adrenalin och kortisol. När vi är med om något vi upplever som hotfullt aktiveras dessa system. Vi vill sätta oss i säkerhet. Känslor som rädsla, ångest, oro och aggressivitet kan också kopplas till dessa system. Det här är ett överlevnadssystem som är instinktivt. Vår reaktion är antingen aggressivitet (kamp), undvikande (flykt) eller dissociation (stänga av). Självkänsla däremot aktiverar ett annat medfött, instinktivt system för samhörighet och tillit. Det är livsavgörande för barn att få omsorg, men även i vuxen ålder påverkas vi fysiskt och psykiskt om vi inte får närhet och ömhet och får känna tillit och acceptans. Trygghetssystemet kickar in med ”lugn-och-ro-hormoner” oxytocin och endorfiner både när vi bryr oss om andra och även när vi själva får ömhet från andra. Och alltså även när vi är snälla mot oss själva, ger oss medkänsla. Oxytocin aktiveras vid beröring, till exempel massage, men också vid själva upplevelsen av att få känna tillhörighet. Att ersätta hård självkritik med värme och förståelse är som att växla från flyktberedskap till avspänning och lugn.
Självmedkänslans tre delar
- Var vänlig i stället för att kritisk mot dig själv.
- Var närvarande i dina känslor, fly inte från dem. Blir medveten om när det kommer och se om du kan stanna upp innan du reagerar. När du blir medveten om känslor kan du välja din reaktion. Det är i det lilla glappet du har möjlighet att påverka.
- Vi kan känna samhörighet med andra tack vare våra tillkortakommande. Vi vet att ingen är felfri, det är allmänmänskligt att göra fel. Den insikten kan avdramatiseras när vi själva tänker kritiska tankar om oss själva. Acceptera det som är och odla en förstående inställning till dig själv, så som en vis och kärleksfull förälder skulle göra.
Det här handlar alltså mycket om att göra dig medveten om när du är kritisk eller elak mot dig själv och i den stunden väljer ett annat, vänligt och medkännande, förhållningssätt i stället. Mindfulnessträning är ett fantastiskt redskap att använda här. Att träna det man känner med icke-dömande medveten närvaro. Bara notera och acceptera det som är. Mindfulness tränar oss i vår förmåga att vara fokuserad på det vi gör och på vår förmåga att vara medvetna om det vi gör. Det gör oss lugnare och mer effektiva. Vi lär oss att ställa oss vid sidan av våra känslor vilket gör att vi bibehåller lugnet och också stillar oss snabbare om vi går igång på något.