Hon är en av 240 personer som går på Fridhems folkhögskola i Skåne. Skolan, som ligger i jordbruksbygdebn Svalöv, är beryktad för sina musik-, film- och skrivar-linjer. Kulturpersonligheter som Liv Strömquist och Maia Hirasawa har gått här.
Men Hanna Dahlström kom inte hit för att odla estetiska talanger. Hon går allmän kurs för att få högskolebehörighet. Gymnasiet klarade hon inte. Hon hamnade i en stökig klass och fick inte det stöd som hon behövde.
– Det eskalerade. Till sist klarade jag inga studier alls, jag störtade ned och hamnade i dåligt umgänge. När jag nådde botten bestämde jag mig för att ta mitt pick och pack och dra så långt bort som möjligt för att börja om. Jag tänkte: Skåne, varför inte?
Tidigare har jag alltid känt en stor panik för allting som jag ska klara av
Omdöme istället för betyg
På folkhögskolor ges inga betyg i de enskilda ämnena. I stället får man ett omdöme som lärarna tillsam mans kommer överens om. Det såg Hanna Dahlström som en fördel. En annan orsak till att hon valde folkhögskola var att elever därifrån hamnar i en egen kvot när de ska söka vidare till högre studier.
Vad hon inte var beredd på var allt det som skolan skulle ge henne på ett personligt plan.
– Man utvecklas otroligt mycket. Här samlas människor med helt olika bakgrundshistorier, och en del av dem skulle man aldrig ha snackat med i vanliga fall. När jag flyttade hit var jag väldigt uppe i det blå. Nu är jag vegan och allting.
Om Fridhems folkhögskola ”gjorde folk” av Hanna Dahlström så räddade den bokstavligen livet på Eivind Ruge.
Han hade länge livet utstakat för sig: han skulle läsa till civilingenjör. Problemet var bara att han aldrig fick ihop projektarbetet i gymnasiet. Han hade ännu inte fått sin ADHD-diagnos, och följaktligen inte heller den speciella hjälp som han behövde.
Tung depression
Efter fyra och ett halvt års gymnasiestudier gav han upp. Och föll ned i en mycket tung depression. Han såg inte mycket hopp – förrän han kom hit. Det var på sin mammas uppmaning som han provade folkhögskolealternativet. Det hade hjälpt henne när hon var ung, och det visade sig vara helt rätt för honom också. Här fann han en pedagogik som passade honom, ett större fokus på själva processen och mindre på resultatet.
Och precis som för Hanna Dahl-ström har Fridhems folkhögskola inneburit en avgörande personlig utveckling.
– Jag har tänkt mycket på det och jag tror inte att jag hade levt i dag om jag inte börjat här. Jag har fortfarande depressioner, men inte alls lika svåra som förut.
Första terminen läste Eivind Ruge högskoleförberedande kurser. Han var då fortfarande helt inställd på att fortsätta på universitetet, bli ingenjör. Men efter sommaren insåg han att han ville koncentrera sig mer på personliga intressen och valde måleri som ny inriktning.
Som mitt eget
– Måleriet kommer också från min mamma. När hon försökte att fösa in mig i det tidigare värjde jag mig, det kändes aldrig som mitt eget. Det gör det däremot nu. Det är helt fantastiskt.
Hanna Dahlström vill fortsätta med marinbiologi efter att hon har tagit sig igenom den ”grava separationsångest” som hon förutspår följer på uppbrottet från skolan. Det är en krävande väg, men det är hennes dröm och hon har en plan. Eivind Ruge däremot vill inte planera någonting. Han vet inte ens om han kommer att fortsätta med måleriet.
– Tidigare har jag alltid känt en stor panik inför allting som jag ska klara av: bli klar med gymnasiet, gå på universitetet och så vidare. Nu har jag släppt det där. Jag tycker inte ens att det är viktigt eller stressande att tänka på framtiden. Jag är bekväm med vad.som än kommer att hända.
Starta en diskussion på