Folkhögskola, vad är skillnaden mot Komvux och gymnasieskolan?
Allmän kurs på folkhögskola är ett alternativ till att studera på Komvux. På allmän kurs ges studier som motsvarar grundskole- och gymnasienivå och dessa studier kan leda fram till behörigheter som på Komvux/gymnasieskolan. Folkhögskolan intygar kunskaper motsvarande gymnasieskolans, men man gör det bara på ett annat sätt.
Vilket betyder att man studerar ämnesövergripande i projektform både praktiskt och teoretiskt.
Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo, och det ger en social gemenskap som gör folkhögskoletiden till en väldigt speciell upplevelse.
Folkhögskola innebär…
…att du studerar mer fritt än på många andra skolor.
…varje folkhögskola bestämmer själv upplägget på sin undervisning.
…varje folkhögskola har sina egna kurser och ämnen.
…på en folkhögskola tänker lärarna på vad du som student specifikt behöver.
De tänker på vilka kunskaper du har och vad du har varit med om tidigare i livet. Undervisningen på folkhögskolan är helt gratis. Men du betalar för dina böcker, studieresor, lunch osv. Om du bor på skolan betalar du för ditt rum.
Vad är det för skillnad mellan högskola, universitet och folkhögskola?
Högskola och universitet är i stort sett samma sak förutom att universiteten har rätt att utbilda forskare. Folkhögskolan skiljer sig åt eftersom den inte ger några akademiska högskolepoäng. Man brukar prata om eftergymnasial, gymnasial och grundläggandenivå. Utbildningarna på högskola och universitet är eftergymnasiala medan allmäna kurser på folkhögskola är på gymnasialnivå (motsvarande gymnasium) och ibland på grundläggandenivå, motsvarande grundskola.
FRÅGOR OCH SVAR
Kan jag bli behörig till högskola och universitet?
Ja, alla kan bli behöriga till både högskolan och universitet. På universitet krävs det att du har grundläggande behörighet, dvs totalt 2500 poäng från gymnasiet. Har du inte det går det att läsa upp dessa på t.ex. Komvux eller Hermods.
Kan jag gå på folkhögskola för att öka mina chanser att komma in på en viss universitetsutbildning?
Folkhögskolans allmänna kurs finns i första hand till för dem som saknar behörighet till högskola. Du är välkommen att söka till oss även om du redan är behörig, men vi kommer att prioritera de som inte är det före dig.
Finns det någon åldersgräns?
Den nedre åldersgränsen är 18 år (från och med det år du fyller 18 år) Om du är under 18 år kan du, i särskilda fall, börja på skolan om din hemkommun betalar för utbildningsplatsen. Du är då registrerad på ett individuellt program inom gymnasieskolan. Kontakta den som är ansvarig för det individuella programmet på din gymnasieskola eller i din kommun om du är intresserad av detta.
Går det att få bidrag från kommunen?
Du som är under 20 år kan i vissa fall få bidrag från din hemkommun. En del kommuner står t.ex. för kostnader för studiematerial, kurslitteratur, mat och kort för pendling inom kollektivtrafiken. Varje kommun har sina egna regler och det finns inga krav på att de ska stödja dig ekonomiskt. Kontakta gärna din kommun och hör om de kan bidra på något sätt.
Hur söker jag till en folkhögskola?
Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Kontakta skolan för att ta reda på hur du ska göra och vad ansökan ska innehålla. Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning, det finns alltså inte någon central antagningsenhet.
På FOLKHÖGSKOLA.NU kan du ansöka till vissa kurser genom att klicka på knappen “Ansök här” och fylla i ett formulär. Knappen finns på den aktuella kursens egen sida på webbplatsen. Alla skolor använder sig dock inte av samma möjlighet.
Läs även:
Piraja rekommenderar folkhögskolor
När är sista datum att söka?
De olika folkhögskolorna har olika ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. På folkhögskola.nu står det angivet vid varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar. Varje folkhögskola ansvarar också för sin egen för antagning och du ansöker direkt till varje folkhögskola.
Vad kostar det att gå på folkhögskola?
Själva undervisningen på folkhögskolan kostar inget. Däremot får man som elev betala för kurslitteratur (skolorna brukar sälja kurslitteratur till ett billigare pris), studiematerial, studieresor och luncher. De som väljer att bo på internat betalar då för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bl.a. på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges ca 4 500 kronor/månad för internatboende.
Får jag betyg på folkhögskolan?
Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Den som studerar på behörighetsgivande kurs (allmän kurs) kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan.
DETTA GRUNDAR SIG på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.
DU KAN OCKSÅ få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.
Kan folkhögskolan ta emot en elev som bara är sexton år?
Ja, men bara om hemkommunen betalar utbildningsplatsen på folkhögskolan. Folkhögskolorna får nämligen inget statligt bidrag för studerande på Allmän kurs förrän det år de fyller 18 år. Kommunen har ansvar att erbjuda utbildning för 16 till 17-åringar. Enda möjligheten är att en kommun köper en plats på en folkhögskola, d.v.s. ger folkhögskolan ett uppdrag inom ramen för ett Introduktionsprogram på gymnasieskolan.
Detta blir då en uppgörelse mellan kommunen och den enskilda folkhögskolan. Vänd dig till den gymnasieskola/rektor som ansvarar för introduktionsprogrammet i din hemkommun och hör med dem om de är villiga till en sådan lösning. Det är vanligare med 17-åringar på folkhögskola än 16-åringar.
Jag vill gå en yrkesutbildning och jobba med människor. Kan jag göra det även om jag inte blev godkänd i matten på gymnasiet?
På folkhögskola finns det yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå.
Om du inte har klarat matten så är du inte direkt behörig till kurserna på eftergymnasial nivå eftersom de har gymnasiekompetens som antagningskrav. Men, det kan ändå vara en idé att söka om du skulle hitta en kurs på eftergymnasial nivå som du gärna skulle vilja gå.
Folkhögskolorna bestämmer nämligen själva vilka de tar in och de gör en samlad bedömning. Kanske är det möjligt för dig att läsa in matten vid sidan om. Ring och prata med skolan du vill komma in på.
Yrkesutbildningar på gymnasienivå har vanligtvis inte gymnasiekompetens som ett krav - så dessa kan du söka. Observera att det kan finnas skolor
som har valt att lägga till ytterligare antagningskrav än de generella som nämnts ovan. Ring då och prata med skolan ändå. Kanske har du erfarenheter som kan motsvara deras antagningskrav.