Skumma eller läsa noggrant?
Jag har olika typer av vänner. Vissa som läser sin studielitteratur sida för sida, noggrann och glupskt. Andra som är selektiva, som vågar hoppa över vissa bitar som de tror är onödiga. Vilken av dessa två typer av människor (jag generaliserar friskt, jag vet) som lyckas bäst är svårt att säga, men vem som spar mest tid är ganska självklart. Möjligt att den som läser i princip allt lär sig mer, men det är ju inte alls säkert det heller. När det kommer till den selektiva typen av människa tänker jag specifikt på en av mina vänner som kom med ett tips jag sent glömmer. Ett sådant där tips som dröjer sig kvar.
Vi satt och pratade i en hotell-lobby med livejazz som en dov, rofylld ljudmatta som strömmade från scenen en bit bort. Det var trevligt. Han var en fullfjädrad akademiker. Och då menar jag verkligen fullfjädrad. Ärligt talat såg han ut som posterpojken för Stockholms Universitet, ja, nästan som ansiktet för all världens lärdom och kunskap. Det var någonting med de där fyrkantiga bågarna, skjortan, kavajen, det höga hårfästet och de pigga ögonen som fastslog det här hos honom. Han berättade att han jobbade i princip heltid, och att han pluggade ett par kurser samtidigt, bland annat sexologi. Han är sedan tidigare utbildad både socionom och journalist. Men ändå inte nöjd. Det är som att den där spinkiga plugghästen ur filmen/boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en drift med just den här killen. Ni vet han som hade skrapat ihop uppåt 900 högskolepoäng men som inte kunde köra helhjärtat på en linje i livet. Ganska talande för dagens ungdom. En förvirrad sådan, paralyserad av alla val den står inför. Men den här killen var inte förvirrad. Han var målinriktad, törstig på kunskap och som sagt, och han hade vissa effektivitets-knep.
Så till saken. Killen jag satt och drack en öl med pluggade, om jag minns rätt, två heltidskurser samtidigt som han jobbar heltid. “Hur klarar han det?” tänker du nu. Det tänkte jag med. Och det var precis vad jag frågade honom. Han berättade då om sin taktik inför tentor. Och här är mitt minne mycket skarpare än det gällande exakt vad det var han pluggade. Taktiken bestod i att han började med att låna så mycket av studielitteraturen som möjligt på biblioteket. Om den inte fanns där såg han till att få tag i den på andra sätt. Alltså, inget ovanligt än så länge. Men det som nu kommer tror jag avviker från de flesta studenters sätt att plugga. Rätta mig om jag har fel. Men det han gjorde var följande.
- Scannade ALLA sidor i boken.
- Förde in de PDF-filer han scannat i Word.
- Arrangerade så att ett dokument motsvarade en bok.
- När en tenta-fråga ställdes sökte han helt enkelt på nyckelordet i frågan och kopierade samtliga meningar och klistrade in dem i ett nytt dokument.
- Svarade på ett smidigt sätt på frågan utifrån de citat han vaskat fram och som utgjorde guldkornen i litteraturfloden.
Det här sättet fungerade för honom och gav honom både bra betyg och ett effektivt sätt att ta sig an studielitteraturen.
Nu undrar du: “Är det verkligen värt det?”. Det undrade jag med. Men han menade att det var det. De fåtal timmar han la på att sitta och scanna sida för sida tjänade hansedan in när han slapp sitta och bläddra sig fördärvad i litteraturen efter citaten han kanske glömt var de stod. På tal om det så hörde jag en gång en kompis säga: “Man minns ofta om det var på en högersida eller vänstersida i boken när man letar ett bra citat”. Kunde känna igen mig i det. Det är att röra ihop saker, att inte minnas exakt var de stod. Så varför inte ta vara på datorn? Varför inte utnyttja att vi lever i den digitala tidsålder vi faktiskt lever i? Det här var någonting som killen jag träffade faktiskt hade förstått.
Han inspirerade mig. Jag berättade om hans litteraturtaktik för flera vänner som blev imponerade och faktiskt förändrade sitt sätt att studera. Jag hoppas att jag även kunnat förmedla lite av den här inspirationen till dig som sitter där med litteratur upp över öronen. Det är inte så hemskt mycket som det ser ut. Du behöver inte kunna allting utantill alla gånger, eller läsa supersnabbt för att hinna med.
Även om man inte går så långt som killen jag berättade om så finns det en ton av effektivitet och selektivitet man lätt kan använda sig av. Det är lätt hänt att man läser allt för noggrant, att man är rädd för att missa detaljer. Men det handlar om att ringa in det väsentliga. Att svara på det de frågar, inte någonting annat. Precision är A & O. Kanske bör jag nämna att den här killen pluggade på distans, så det handlade om olika typer av inlämningsuppgifter snarare än salstentor med mycket information att plugga in. Men ringar du in exakt vad du ska plugga in för någonting är det ju en stor fördel. I och med det så spar du ju även tid. Tid som du kan spendera på andra saker än plugget. Och vem vill inte ha mer tid till annat?
Starta en diskussion på